Känner mig ensam

Idag känner jag mig ensam och ledsen. Tårarna bränner men kommer inte fram. Det är otroligt varmt och huvudvärken är smygand ehela tiden. Sambon åkte tidigt imorse, trodde inte att det skulle bli av. Det brukar alltid vara så mycket prat och liten verkstad. Men fyra glada killar åkte imorse. Hörde på dem redan vid lunchtid att det druckit några öl. Jag är glad för sambons skull faktiskt, men jag tycker hela grejen är lite patetisk. De är runt 40 år allihopa, har barn och struntar i jobb och familj för att parta. Men jag har aldrig varit en partymänniksa på det sättet så det kanske är normalt?

Jag har fixat lite ärenden, fyndat åt sonen på rean, städat lite hemma, solat och fortsatt läst min bok. Det är den senaste av Liza Marklund, alltid gillat hennes böcker. Skönt att försvinna in i böckernas värld och glömma alla egna funderingar ett tag.

Vill krypa upp i en stor och trygg famn, känna att jag är bra, att jag duger. Jag vill höra att någon älskar mig, jag vill vara lycklig. Jag har funderat på att ta kontakt med en kurator, känns ibland som om det vore skönt. Snart kommer goa vännen hit, hon är gravid och det tycker jag är väldigt roligt. Ikväll sover ena syrran här, blir också mysigt. Gäller att hitta godbitarna coh vara nöjd med allt det fina som finns i livet. Jag har världens finaste son och det kan ingen ta ifrån mig.