Hur kan man?

Hur är man funtad då man skickar sms och skriver att man bara har en son, när man faktiskt egentligen har tre, en född 88, en 98 och en 08. Hur arg eller ledsen man är så har man väl en gräns, borde ha i alla fall? Sonen som är född 88 vill han inte ens prata om, han bara inte finns. Jag tycker det är så kontisgt, det har jag tänkt så länge jag vetat. Man kan inte bara stänga av, radera ut och stryka streck. Det är människor vi pratar om. Han ska ha sonen idag då jag har träning, det är vår lilla "deal", spännande och se om det blir så efter hans utspel inatt. Hur ska han kunna passa en son han inte ens har? Blir så trött...